Handboll i tankarna
Sedan handbollen försvann ur mitt liv har allting varit lite upp och ner, jag saknar rutiner och fasta träningstider men samtidigt inte. Förut trodde jag att det var själva handbollen jag var trött på och att jag alltid var skadad. Till viss del kanske, men de senaste två veckorna har jag insett att det är inte handbollen det var fel på. Det var laget. Jag trivdes inte längre i SKÅ. Ja frös ut tack vare att mina närmsta lagkamrater slutade och ja lyckades inte hitta tillbaka till de övriga, som jag endå tränat med tre gånger i veckan sedan fyra år tillbaka.
Men nu har mina ögon öppnats på nytt för handbollen - Hos AIK!
Förtillfället har jag tränat att spela med dom i två veckor, och det blir bättre och känns bättre för varje träning som går! Självklart är min kondis på skala noll men det går snabbt att jobba upp igen. Jag känner ett sådant lyckorus att jag fått tillbaka glöden igen! Nu återstår bara ett problem, - mina knän. De har börjat ömma lite vilket är illa men det är nog för att jag inte tränat ALLS på nästan två månader. Så de är nog ovana. Får se till att ta hand om dom ordentligt om jag vill att de ska hålla denna gång. Sedan är mitt gymkort på G dessutom så jag behöver aldrig känna mig träningsfri skönt nog.
AIK- ni är just vad jag behövde! 
