Ett inlägg till mig själv.
Just nu känner jag för att ge upp allting ja kämpat för de senaste veckorna.
Bara skita i allting och låta mig ätas upp av jorden så jag kan försvinna.
Man måste inse att det inte går att leva i en fantasivärld längre, verkligheten kommer tillslut ikapp, och när den väl gör det så gör det så ont, så ont.
Varför straffar jag mig själv med det här? Hur kan jag vilja göra det här när det ännu gör ont innombords.
Det är en drog, det måste det vara, men hur får jag bort den. Den bråkdel sekund som jag känner en aning lycka men som försvinner snabbare än hur den kom till.
Jag måste börja fundera på vad jag verkligen vill.
Bara skita i allting och låta mig ätas upp av jorden så jag kan försvinna.
Man måste inse att det inte går att leva i en fantasivärld längre, verkligheten kommer tillslut ikapp, och när den väl gör det så gör det så ont, så ont.
Varför straffar jag mig själv med det här? Hur kan jag vilja göra det här när det ännu gör ont innombords.
Det är en drog, det måste det vara, men hur får jag bort den. Den bråkdel sekund som jag känner en aning lycka men som försvinner snabbare än hur den kom till.
Jag måste börja fundera på vad jag verkligen vill.
Kommentarer
Postat av: malin
bara att fortsätta kämpa gumman! vet dock inte riktigt vad det gäller, men motstånd gör en starkare!
hoppas vi ses snart :)
Trackback
