Då var det dags igen...
Hade helt glömt bort att välkommna Augusti månad!
Det är är en ganska stressig, pirrande och förväntansfull månad för väldigt många, speciellt för de som ska börja gymnasiet. Då det gäller nya skolor, nya vänner, nya utmaningar och nya krav. Det är jobbigt, det går inte att förneka. Men då är grejen att..
Jag ska få gå igenom allt det där igen!
Har tagit ett stort steg i mitt liv just nu, och det är modet att våga. Våga satsa på något annat, som i mitt fall just nu. Att byta skola. Jag går alltså från Solna Gymnasium till Blackebergs Gymnasium, och det är en jävla skillnad. Inte bara skol-mässigt, utan också att det är helt annat sorts folk som går där. På Solna är det mest sportfånar och idrottssatsare, men i Blackeberg är det mer pluggisar och MVG-barnen i alla ämnen, vilket betyder att det är grymt mycket plugg på den skolan. (oh gud vad har jag gjort!..)
Men om ja får gå den utbildning jag egentligen vill, så kan det nog vara värt det. Hittade en massa intressanta invid. val som ja har valt, till exempel; Kör (åh vad jag älskar att sjunga! Kommer äntligen få njuta några timmar i veckan och göra något jag brinner för!) Specialidrott (nästan samma som på Solna, bara att man inte har några riktiga träningar med en utbildad tränare. Men huvudsaken är att jag får träna så blir jag nöjd) Rättskunskap (alltid bra att veta, eller?) Turism (fick upp ögonen för det efter första Turkietresan, att jag inte tänkte på det tidigare? Verkar ju skitskoj och intressant!)
Men sen får man inte glömma den svåra delen...
Att komma in i mängden är alltid svårt i början, men ja får det extra svårt då de andra i klassen redan har hunnit lära känna och kommit varandra riktigt nära på vissa håll. Jag ska då inte börja om, utan hoppar in i tvåan utan problem. Det är nog det jag oroar mig mest för, att inte riktigt komma in ordentligt. Och eftersom jag är ganska tillbakadragen i början, så kommer det nog bli ganska svårt. Men jag hoppas verkligen att det löser sig, jag har endå några vänner som går i Blackan som får stötta mig.
Men jag tror att när jag väl börjat sätta mig tillrätta, så kommer jag blomma ut som jag gjorde på Solna. Haha, då är jag inte rädd för någonting! Vill ni veta vad jag gjorde? Jag bokstavligen hade min egna "High school musical" i trappan i ljushallen, samtidigt som alla andra stod runt omkring och glodde som apor. Men skämdes jag? Inte det minsta! Haha, så där stod jag och sjöng med full röst inför alla på skolan och var helt trygg i migsjälv. Brydde mig inte ett skit vad de andra tyckte. Så hoppas jag kunna känna på Blackeberg en dag.
Det är är en ganska stressig, pirrande och förväntansfull månad för väldigt många, speciellt för de som ska börja gymnasiet. Då det gäller nya skolor, nya vänner, nya utmaningar och nya krav. Det är jobbigt, det går inte att förneka. Men då är grejen att..
Jag ska få gå igenom allt det där igen!
Har tagit ett stort steg i mitt liv just nu, och det är modet att våga. Våga satsa på något annat, som i mitt fall just nu. Att byta skola. Jag går alltså från Solna Gymnasium till Blackebergs Gymnasium, och det är en jävla skillnad. Inte bara skol-mässigt, utan också att det är helt annat sorts folk som går där. På Solna är det mest sportfånar och idrottssatsare, men i Blackeberg är det mer pluggisar och MVG-barnen i alla ämnen, vilket betyder att det är grymt mycket plugg på den skolan. (oh gud vad har jag gjort!..)
Men om ja får gå den utbildning jag egentligen vill, så kan det nog vara värt det. Hittade en massa intressanta invid. val som ja har valt, till exempel; Kör (åh vad jag älskar att sjunga! Kommer äntligen få njuta några timmar i veckan och göra något jag brinner för!) Specialidrott (nästan samma som på Solna, bara att man inte har några riktiga träningar med en utbildad tränare. Men huvudsaken är att jag får träna så blir jag nöjd) Rättskunskap (alltid bra att veta, eller?) Turism (fick upp ögonen för det efter första Turkietresan, att jag inte tänkte på det tidigare? Verkar ju skitskoj och intressant!)
Men sen får man inte glömma den svåra delen...
Att komma in i mängden är alltid svårt i början, men ja får det extra svårt då de andra i klassen redan har hunnit lära känna och kommit varandra riktigt nära på vissa håll. Jag ska då inte börja om, utan hoppar in i tvåan utan problem. Det är nog det jag oroar mig mest för, att inte riktigt komma in ordentligt. Och eftersom jag är ganska tillbakadragen i början, så kommer det nog bli ganska svårt. Men jag hoppas verkligen att det löser sig, jag har endå några vänner som går i Blackan som får stötta mig.
Men jag tror att när jag väl börjat sätta mig tillrätta, så kommer jag blomma ut som jag gjorde på Solna. Haha, då är jag inte rädd för någonting! Vill ni veta vad jag gjorde? Jag bokstavligen hade min egna "High school musical" i trappan i ljushallen, samtidigt som alla andra stod runt omkring och glodde som apor. Men skämdes jag? Inte det minsta! Haha, så där stod jag och sjöng med full röst inför alla på skolan och var helt trygg i migsjälv. Brydde mig inte ett skit vad de andra tyckte. Så hoppas jag kunna känna på Blackeberg en dag.
Kommentarer
Trackback
