Turkiet, en härlig avslutning
Åh vilken resa!
Jag vet knappt var jag ska börja, men jag antar man börjar med att säga "guud vad vaarmt"
Att flyga var som jag hade räknat ut i alla fall, det var kallt och jag hade självklart frossa. Såg lite roligt ut när jag satt där bland allt folk i mjukisbyxor, hoodtröja och ögonbindel. (köpte ett sovkitt med kudde till) Men klockan var ändå sex på morgonen och jag var astrött. Så resan blev inte lång för min del. Utan sova fick jag allt göra.
När man sedan kommer ut ur flygplatsen på väg till bussen känner man direkt vilken anorlunda luft det är. Den är tung att andas och väldigt varmfuktig som gjorde att varje steg man tog svettades man så mycket att det rann längs ryggraden.
Våran bussguide såg inte rätt sval ut i alla fall, vart ändå del man såg av honom var täckt med svettfläckar, vilket betydde att man hade packat rätt kläder med sig i alla fall. Shorts var det ändå som gällde hela veckan och luftiga linnen.
Hotelet var precis som jag minns det. Lika fräscht och lyxigt som när vi var där för två år sedan. + att vi fick ett finare hotellrum denna gång. (med två tv apparater!)
Första dagen var man i poolen nästan hela tiden. Gick förbi standen på eftermiddan för att jobba lite på brännan. Spanien hade hjälpt till en del på traven.
Dag två har jag inte mycket minne av nu i alla fall. Jag och Eva gick i alla fall till gymet för stepup som var lika svårt som för två år sedan. Såg bara roligt ut för min del så under nästan halva passet stod jag vid sidan om för att inte skämma ut mig allt för mycket.
På eftermiddan träffade jag några killar och tjejer i poolen som frågade om jag skulle hänga med på discot som var lite senare på kvällen. Och som jag alltid brukar säga blev det ett "kanske" Men när jag väl gck dit var det sjukt mycket roligare. Jag träffade två norska systrar som jag hängde med under kvällen, att prata med dom var inga svårigheter till en början. Men när de sedan började fråga mer avancerade frågor blev det allt svårare att tyda dom. Så nästan mer än hälften av vad de sa fick jag gissa mig till och chansa på svaret.
Det fanns även några finsker där. två tjejer och en kille. Dom var jag inte så mycket med då norskerna tyckte dom var hemska av nogon konstig andledning.
Det var inte mycket som hände underveckan som inte uprepades varje dag. Möjligtvis att jag fick många nya vänner och att vi åkte till Kedire för shopping en eftermidda. Jag tröffade dels Anton och Andreas från Södertälje. Dom två var några riktiga busmakar och vi hade riktigt roligt tillsammans. Vid lunchen hade vi fantakrig som vi sedan slängde oss i poolen med. Sen blev jag vän med Jami, den finska killen. Han och jag hade en hel del gemensamt och vi hittade varandra redan vid discot på torsdagen. Men tråkigt nog var hans vecka redan slut på lördagen så att säga hejdå var inte det roligaste jag varit med om. Så några tårar fick allt falla när jag gick från lobbyn.
Åka hem ville man självklart inte göra, men man längtade såklart efter mobilen och datorn som väntade här hemma. Men jag hade gärna kunnat stanna där en vecka till bara för den härliga känslan att bli serverad på silverat. Varma stränder och poolar, tråpiska träd och underbart ställe. Folket där var även roliga på sitt sätt. Anton och andreas och jag blev lite småkompis med en kille i haburgerbaren. vi brukade jämt hämta våran fanta och mat där så varje gång skulle han hitta på något busigt med oss för att vi var där så ofta. Sen i Kedire var det roligt när alla hela tiden sa "look here madam! this is very najs for you" och allt det dära smöret. Pappa gick i fällan inne i en klockaffär där säljaren vägade släppa ut honom för att titta runt lite innan han skulle köpa något. Som smör för familjen fick jag en parfym av doft av äpple som jag alltid velat ha. Det var nog därför pappa gav sig, han brukar aldrig göra det i annat fall. Men en fin klocka var det minsan!
Det lite smått roliga var att anton, jag och andreas skulle åka med samma flyg på eftermiddan. Så lite bus han det bli innan man fick säga hejdå och dra sig hemmåt. Något ord som Anton alltid andvände har även jag börjat ta efter. Han sa alltid SVIN till allt och alla. Roligt ord på många sätt och nu har jag tagit efter det.
Den här resan var helt underbar och även en av de bästa jag gjort.
Nu har jag en sådan skrivkramp i fingrarna så jag slänger in några bilder innan jag avlutar inlägget
(Klicka på bilderna för större format!)
Jag vet knappt var jag ska börja, men jag antar man börjar med att säga "guud vad vaarmt"
Att flyga var som jag hade räknat ut i alla fall, det var kallt och jag hade självklart frossa. Såg lite roligt ut när jag satt där bland allt folk i mjukisbyxor, hoodtröja och ögonbindel. (köpte ett sovkitt med kudde till) Men klockan var ändå sex på morgonen och jag var astrött. Så resan blev inte lång för min del. Utan sova fick jag allt göra.
När man sedan kommer ut ur flygplatsen på väg till bussen känner man direkt vilken anorlunda luft det är. Den är tung att andas och väldigt varmfuktig som gjorde att varje steg man tog svettades man så mycket att det rann längs ryggraden.
Våran bussguide såg inte rätt sval ut i alla fall, vart ändå del man såg av honom var täckt med svettfläckar, vilket betydde att man hade packat rätt kläder med sig i alla fall. Shorts var det ändå som gällde hela veckan och luftiga linnen.
Hotelet var precis som jag minns det. Lika fräscht och lyxigt som när vi var där för två år sedan. + att vi fick ett finare hotellrum denna gång. (med två tv apparater!)
Första dagen var man i poolen nästan hela tiden. Gick förbi standen på eftermiddan för att jobba lite på brännan. Spanien hade hjälpt till en del på traven.
Dag två har jag inte mycket minne av nu i alla fall. Jag och Eva gick i alla fall till gymet för stepup som var lika svårt som för två år sedan. Såg bara roligt ut för min del så under nästan halva passet stod jag vid sidan om för att inte skämma ut mig allt för mycket.
På eftermiddan träffade jag några killar och tjejer i poolen som frågade om jag skulle hänga med på discot som var lite senare på kvällen. Och som jag alltid brukar säga blev det ett "kanske" Men när jag väl gck dit var det sjukt mycket roligare. Jag träffade två norska systrar som jag hängde med under kvällen, att prata med dom var inga svårigheter till en början. Men när de sedan började fråga mer avancerade frågor blev det allt svårare att tyda dom. Så nästan mer än hälften av vad de sa fick jag gissa mig till och chansa på svaret.
Det fanns även några finsker där. två tjejer och en kille. Dom var jag inte så mycket med då norskerna tyckte dom var hemska av nogon konstig andledning.
Det var inte mycket som hände underveckan som inte uprepades varje dag. Möjligtvis att jag fick många nya vänner och att vi åkte till Kedire för shopping en eftermidda. Jag tröffade dels Anton och Andreas från Södertälje. Dom två var några riktiga busmakar och vi hade riktigt roligt tillsammans. Vid lunchen hade vi fantakrig som vi sedan slängde oss i poolen med. Sen blev jag vän med Jami, den finska killen. Han och jag hade en hel del gemensamt och vi hittade varandra redan vid discot på torsdagen. Men tråkigt nog var hans vecka redan slut på lördagen så att säga hejdå var inte det roligaste jag varit med om. Så några tårar fick allt falla när jag gick från lobbyn.
Åka hem ville man självklart inte göra, men man längtade såklart efter mobilen och datorn som väntade här hemma. Men jag hade gärna kunnat stanna där en vecka till bara för den härliga känslan att bli serverad på silverat. Varma stränder och poolar, tråpiska träd och underbart ställe. Folket där var även roliga på sitt sätt. Anton och andreas och jag blev lite småkompis med en kille i haburgerbaren. vi brukade jämt hämta våran fanta och mat där så varje gång skulle han hitta på något busigt med oss för att vi var där så ofta. Sen i Kedire var det roligt när alla hela tiden sa "look here madam! this is very najs for you" och allt det dära smöret. Pappa gick i fällan inne i en klockaffär där säljaren vägade släppa ut honom för att titta runt lite innan han skulle köpa något. Som smör för familjen fick jag en parfym av doft av äpple som jag alltid velat ha. Det var nog därför pappa gav sig, han brukar aldrig göra det i annat fall. Men en fin klocka var det minsan!
Det lite smått roliga var att anton, jag och andreas skulle åka med samma flyg på eftermiddan. Så lite bus han det bli innan man fick säga hejdå och dra sig hemmåt. Något ord som Anton alltid andvände har även jag börjat ta efter. Han sa alltid SVIN till allt och alla. Roligt ord på många sätt och nu har jag tagit efter det.
Den här resan var helt underbar och även en av de bästa jag gjort.
Nu har jag en sådan skrivkramp i fingrarna så jag slänger in några bilder innan jag avlutar inlägget
(Klicka på bilderna för större format!)
Kommentarer
Trackback
