18 Januari - Bussresan
Jag är bara tvungen att skriva om våran bussresa till Solna i dag!
Det var så jävla kul för att när vi gick på bussen så gick allt som vanligt, men Minna hade lånat ett busskort som var på fritiden av Sophie som hade lånat det och ett terminskort av sin storasyster. vi trodde det var lungt eftersom kondoktörn inte sa ngt. Men när vi är vid Brommaplan så kommer en kontrollant och frågar efter våra kort eller remsor. Jag tar fram mitt som vanligt och tycker inte det är några problem, men då kom jag att tänka på Minna och Sophie...
Hanna tar fram sin med och är lugn men sen frågar hon Minna och tittar lite konstigt på henne men sedan återgår till Sophie. Hon får tag på busskortet och ger det till kontrollanten, då börjar hon fråga;
- Vad heter du? Sophie svarar snabbt och självsäker och jag fattade inte vrf hon inte sa sitt egna namn. Men sedan fattade jag, om hon skulle säga det så skulle kontrollanten fatta att det inte var hennes busskort. Som tur var försa jag mig inte som jag höll på att göra.
Efteråt var det många diskussioner omkring vad som kunde hänt, vad man kunde göra åt det och hur man kunde förhindrat det. Alla hade underbart roliga historier om hur allt kunde bli och vi skrattade så man fick ont i magen.
Oförglömligt!
Det var så jävla kul för att när vi gick på bussen så gick allt som vanligt, men Minna hade lånat ett busskort som var på fritiden av Sophie som hade lånat det och ett terminskort av sin storasyster. vi trodde det var lungt eftersom kondoktörn inte sa ngt. Men när vi är vid Brommaplan så kommer en kontrollant och frågar efter våra kort eller remsor. Jag tar fram mitt som vanligt och tycker inte det är några problem, men då kom jag att tänka på Minna och Sophie...
Hanna tar fram sin med och är lugn men sen frågar hon Minna och tittar lite konstigt på henne men sedan återgår till Sophie. Hon får tag på busskortet och ger det till kontrollanten, då börjar hon fråga;
- Vad heter du? Sophie svarar snabbt och självsäker och jag fattade inte vrf hon inte sa sitt egna namn. Men sedan fattade jag, om hon skulle säga det så skulle kontrollanten fatta att det inte var hennes busskort. Som tur var försa jag mig inte som jag höll på att göra.
Efteråt var det många diskussioner omkring vad som kunde hänt, vad man kunde göra åt det och hur man kunde förhindrat det. Alla hade underbart roliga historier om hur allt kunde bli och vi skrattade så man fick ont i magen.
Oförglömligt!
Kommentarer
Trackback
