Livet är inte så enkelt som det verkar
Jag vill så gärna säga det, men jag får inte. Jag tror inte ens ja borde säga det, då kommer allt det jag jobbat upp gå förlorat. Men om jag fortsätter utan att säga det så kommer det byggas upp ännu mera, och tillslut kommer allt spricka ändå. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Varför ska du göra allt så svårt?
Det finns så mycket jag vill säga till dig, hur underbar du verkligen är. Men ja är rädd för vad du ska säga, vad du ska tycka. Det jag mest beskymrar mig om är att jag inte ens vet hur du känner överhuvud taget, om du känner likadant eller om jag bara är din vän.
Ibörjan var det inte ens meningen att vi skulle känna något för varandra, bara va liksom. Men ju mer vi träffats har jag insett att mina känslor för dig växer sig allt starkare. Nu är de så stora att du skulle krossa mitt hjärta om du lämnade mig.
Jag väntar ett tag till och ser vad som händer, få veta lite mer om vad du tycker utan att avslöja för mycket om mig själv.
Hoppas jag gör det rätta för en gångs skull...
